Coronapandemin håller fortfarande Sverige och världen i ett hårt grepp. Ett år in i pandemin har vi upplevt en första och en andra våg av smittspridning och mycket pekar mot att vi är på väg in i en tredje våg samtidigt som vaccinet har börjat ge en positiv effekt på minskad smittspridning bland äldre på äldreboenden och i hemtjänst. Coronapandemin har påverkat hur vi människor möts, hur och vad vi konsumerar, hur vi reser, hur vi jobbar, i princip allt vi gör.
Frågan är om det går att säga något om hur Coronapandemin långsiktigt kommer påverka svensk ekonomi? Mitt ärliga svar är att – jag vet inte! Det enda jag vet är att inget kommer att vara sig helt likt. Vi vet att Coronapandemin har slagit hårt mot svenska företag och jobb. Vi vet att regeringen lagt fram tolv stycken extra ändringsbudgetar utöver de sedvanliga budgetarna. Dessa har innehållit skapa åtgärder för att stötta krisande företag runt om i hela landet. Vi vet dock även att regeringens myndigheter i många fall inte lyckats leverera stöden till företagarna i den utsträckning som behövs.
Det klokaste är nog att inse att det mesta som görs i företag och organisationer kommer att behöva utvärderas och omprövas i ljuset av Coronapandemin. Ta riksbankskommitténs förslag till ny Riksbankslag som ett exempel. Kommittén lämnade över sitt slutbetänkande den 29 november 2019. Redan under kommitténs arbete markerade Riksbankens experter mot kommitténs förslag att försöka dra en gräns mellan Riksbankens verktyg för penningpolitik respektive finansiell stabilitet, exempelvis genom att Riksbanken endast skulle få köpa andra värdepapper än statspapper om det råder synnerliga skäl.
Under Coronapandemin har Riksbanken köpt företagsobligationer som en penningpolitisk åtgärd. I sitt remissyttrande på betänkandet “En ny riksbankslag” konstaterar Riksbanken:
“Om lagförslaget hade gällt idag hade Riksbankens handlingsutrymme och penningpolitiska verktygslåda varit begränsade och det hade tagit längre tid att fatta de nödvändiga besluten. Det hade inneburit kostnader för den svenska samhällsekonomin i form av bland annat fler förlorade jobb och ett större antal företagskonkurser.”
Min poäng med detta exempel är att Coronapandemin, i dess alla dimensioner, måste hanteras väl här och nu för att skademinimera på kort sikt. God krishantering minskar givetvis de långsiktiga effekterna, men avgörande för de långsiktiga effekterna för enskilda länder, företag och organisationer är hur väl man lyckas dra lärdom av Coronapandemin och dess hantering.
Roger Tiefensee, senior rådgivare The Labyrinth